Här nedanför visas två bilder.
Den övre bilden visar några helt alldagliga företeelser som ger ett visst komisk intryck då man sammanställer dem i kollageform. Scrollar man sedan ned så att man kan se den nedre bilden tillsammans med den övre så försvinner det komiska intrycket fullständigt från helheten.
Den här förmågan att fullständigt utplåna komiska intryck från den direkta närheten kallas Vilks-effekten.
Jag upptäckte denna effekt på försommaren 2014 då jag tillsammans med några bekanta besökte Kullabergs naturreservat där ett antal av Lars Vilks 'konstverk' har drivit iland. Han har alltså tagit drivved från stranden och spikat ihop ett antal rishögar som han har sålt som konstverk -vilket är olagligt eftersom de är 'uppförda' i ett naturreservat. På grund av den enorma framgång han haft med sina andra konstprojekt så lever han nu under ständigt polisbeskydd.
När vi anlände till reservatet den dagen så var konstnären själv där och försökte resa upp en av rishögarna som hade rasat till följd av en svag bris dagen innan och därefter så började han banka fast fler pinnar på den. Eftersom han under det att han bankade hela tiden var övervakad av en solglasögon- och pistolförsedd ung man som uppenbarligen var från säpo så tyckte jag att det kunde vara på sin plats med lite observationshumor, så jag sade "Titta, han(Vilks) har polisövervakning så att han ostört ska kunna bryta mot lagen." men ingen i mitt sällskap tyckte att det var det minsta roligt. Istället blängde de på den hamrande Vilks och muttrade för sig själva något i stil med att de inte tyckte att det var ok att använda konstnärskapet som en förevändning för att provocera vanligt folk.
Vid några andra tillfällen har jag dragit samma skämt för samma personer och då har de faktiskt skrattat till lite grann. Det som har varit gemensamt för dessa tillfällen är att varken Lars Vilks eller något av hans konstverk har varit närvarande.
Den nedre bilden här ovanför är naturligtvis ett foto av Lars Vilks intill ett av sina konstverk.
